En solskenshistoria eller... tjejen mitt i ett "flow"

En solskenshistoria slutar alltid lyckligt! Och den som befinner sig mitt i ett "flow", dvs ett flöde av omständigheter som går rätt väg för den som befinner sig där mitt i, den har turen med sig vad som än händer.

Kraften i ett "flow" kan man inte påverka, eller kan man det? Är det bara turen som skickar i väg oss utför forsen, eller är det vår inre styrka som hjälper oss att göra de rätta valen? Kanske har vi någon som vakar över oss och skickar in oss på den rätta vägen, den vägen som leder till det som är bra för oss?

Det här är filosofiska tankar som jag inte kan låta bli och tänka. För jag är tjejen mitt i ett "flow". Och mitt liv har blivit en solskenhistoria. Jag hoppas bara att det fortsätter och att det blir ett lyckligt slut. Peppar, peppar...

Ibland kan jag sitta på bussen och känna hur det bubblar i magen av lycka! "Åh, här sitter jag..." kan jag tänka och vet inom mig att jag kunde ha varit svårt sjuk, ja varit på väg mot döden. Men det var något som ville att jag skulle få fortsätta leva och få njuta av livet igen.

Vilka var mina lyckliga omständigheter då? Här ska ni få en beskrivning av mitt "flow":

Under flera år försämras min mentala status. Jag blir orkeslös, passiv och likgiltig för livet omkring mig. Till slut ligger jag hemma i soffan och orkar inte göra någonting. Egentligen låg jag och väntade på döden. Fast det visste jag inte då. Det är här mitt "flow" börjar.

I mitt liv finns en man som jag valt för att han är en snäll och omtänksam person. Eller valde han mig? Han finns där i alla fall vid min sida och han viker inte undan, trots att jag blir konstigare och konstigare. Många har frågat honom hur han står ut att leva med mig och han svarar hövligt att "det är nu hon behöver mig". Tänk om han inte tänkt så, packat sina väskor och dragit? Vad hade hänt då? Jo, förmodligen hade jag legat kvar där i soffan tills det inte fanns någon återvändo. Vem skickade honom till mig?

Han är mycket orolig och kontaktar min husläkare! I maj hade jag fått en ny husläkare. En erfaren och skicklig läkare på många sätt. Hon begriper vad det är för sjukdom jag har, utifrån vad min man berättar om mina symptom och genom magnetröntgen upptäcker de tumören. Hur kommer det sig att jag mitt i min sjukdom byter husläkare? Vem skickade henne till mig?

Operationen går bra och tumören avlägsnas av två oerhört skickliga hjärnkirurger. De lyckas ta bort den trots att den börjat växa runt synnerven och jag får behålla min syn. "Flow" igen! Tänk om de inte hade klarat av det? Men det gjorde de och jag bodde i rätt land och rätt stad och träffade återigen rätt läkare. Tumören var också av det mjukare slaget, vilket gjorde att den inte skadade hjärnan, bara flyttade på den. "Flow" igen.

På sjukhuset, några dagar efter operationen, får jag en obeskrivlig smärta över bröstet. Den håller i någon minut, men försvinner lika snabbt som den kom. "Vad var det där" tänkte jag,"så där har jag aldrig känt förr?" Nu vet jag vad det var. Det var en blodpropp som passerade hjärtat. "Flow" i dubbel bemärkelse, eftersom om proppen hade varit större, hade den stannat i hjärtat och jag hade fått en infarkt. Nu tog den rätt "highway" och hamnade i lungan. Den kunde lika gärna ha tagit "highway" till hjärnan i stället!

Solskenshistorien fortsätter med att jag vinner ett par glasögon, köper en Trisslott och vinner lite på den etc etc. Den största vinsten är trots allt att jag har fått tillbaka mitt liv och jag känner mig enormt tacksam och lycklig! Har jag bara haft tur? Eller...?

På måndag är det efterkontroll igen. Då får jag veta om slutet blir lyckligt eller inte. Måtte jag ha kvar mitt "flow"!


http://uppsala-ginger.blogspot.se/2012/02/anglaflow-och-doktor-gudjonsson.html