onsdag 8 februari 2012

"Änglaflow" och doktor Gudjonsson

Det är onsdag morgon, och pilfinkarna har sin vanliga morgonserenad i vår rosenbuske. De kvittrar för att solen är på väg upp och ljuset återvänder till vår del av världen. Deras kvitter lovar hopp om en god dag.

Mitt "flow" har fortsatt och mitt läkarbesök i måndags var helt underbart. Jag träffade en glad och vänlig men trött hjärnkirurg som opererat hela natten.. Han har blivit en viktig person i mitt liv. Han överläkaren Gudjonsson, som blev min "Gud", han tittar på de nytagna röntgenbilderna och konstaterar med ett leende att min hjärna är vacker. Så fint det låter. En hjärna kan vara vacker! Det är väl inte så vi vanliga oinitierade egentligen tänker om våra hjärnor, men för en hjärnkirurg har det kanske en annan betydelse. Han visade mig röntgenbilderna i ett före och ett efter  perspektiv, och jag kan inte låta bli att hålla med honom. Min hjärna är lika vacker som alla andras hjärnor, och ingenstans finns den minsta tillstymmelse till tumörrest. Det innebär att jag är precis som alla andra igen. Jag är frisk! Jag är inte sjuk i mitt huvud längre! Jag är frisk!

Förstår ni känslan av att veta att allt har gått min väg och att jag snart kan börja leva ett normalt och lyckligt liv igen. Min solskenshistoria får sitt lyckliga slut och så snart krafterna är tillbaka kan jag gå ut i världen och vara som en vanlig människa.

I min logg på Facebook skrev en nyfunnen vän att jag hela tiden har haft ett "änglaflow". Vilket vackert ord! Smaka på det "änglaflow"!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar