lördag 8 december 2012

Gustaf Fröding i mitt blod

Gustaf Fröding - återigen aktuell med sina dikter i Mando Diaos tolkning.

För ett tiotal år sedan gick min mamma bort, alldeles för ung. Det var det året Halebop - kometen ni vet -  följde med oss över himlen. Naturligtvis blev vi alla tagna av sorgen och helt plötsligt blev man vuxen.

Eftersom mammas morfar "gubben Lanner" som han respektlöst kallades av mamma och hennes systrar, var en "oäkting" från de Värmländska skogarna, hade mamma satt igång att forska om den Landbergska släkten, som han kom ifrån, för att få veta mer om vårt ursprung.

Det här var innan internets inträde i våra medvetanden, och hon hade kommit en liten bit på väg. Rättare sagt hade hon kommit ner till 1700-talet. Mammas gammel mormor, dvs hennes morfars mamma, hade två oäkta barn med en av kavaljererna på Mårbacka. Eftersom hennes farfar var Häradshövding Landberg var det inte tal om att ha oäkta barn i den stolta familjen och hon blev förskjuten ur familjen. "Amor vincit omnia" - Kärleken övervinner allt!

Nu blev det så att det blev jag som tog över mammas letande i gamla kyrkböcker, men framför allt på internets släktforskningssidor. Som sagt ännu fler vuxenpoäng till mig.

I mitt letande över den Landbergska släktens härkomst hittade jag många stora män, och så hittade jag  Malla. "Malla", Maria Barbara Landberg, som  i rakt nedstigande led var Gustaf Frödings morfars morfars mor. Malla var syster till min mormors farmors farfars far. Min mormor och Fröding var alltså sysslingar på långt håll. Det här är långt, långt tillbaka och ganska krångligt att hålla reda på och jag kan tänka mig att vi är många, väldigt många som har samma gener som den store skalden. Men jag har det, mina barn har det och mina barnbarn har det. Lite kul är det allt och ibland brukar jag promenera förbi hans grav på Uppsala gamla kyrkogård och liksom titta till den och säga hej.

För någon månad sedan utgav Mando Diao Gustaf Frödings tonsatta dikter. Visor som jag älskar att lyssna till som de tolkar dem. Här tänker jag bjuda på den vackraste av dem alla. "Strövtåg i hembygden" Gustaf Frödings text hittar du nedanför! Tänk att han får nytt liv igen. Att han återigen når den breda publiken med sina underbara dikter - Gustaf Fröding som finns i mitt blod.

Klicka på länken, blunda, lyssna och njut!


Strövtåg i hembygden - Mando Diao


"Det är skimmer i molnen och glitter i sjön,
det är ljus över stränder och näs
och omkring står den härliga skogen grön
bakom ängarnas gungande gräs.
Och med sommar och skönhet och skogsvindsackord
står min hembygd och hälsar mig glad,
var mig hälsad! - Men var är min faders gård,
det är tomt bakom lönnarnas rad.
Det är tomt, det är bränt, det är härjat och kalt,
där den låg, ligger berghällen bar,
men däröver går minnet med vinden svalt,
och det minnet är allt som är kvar.
Och det är som jag såge en gavel stå vit
och ett fönster stå öppet däri,
som piano det ljöd och en munter bit
av en visa med käck melodi.
Och det är som det vore min faders röst,
när han ännu var lycklig och ung,
innan sången blev tyst i hans dödssjuka bröst
och hans levnad blev sorgsen och tung.
Det är tomt, det är bränt, jag vill lägga mig ned
invid sjön för att höra hans tal
om det gamla, som gått, medan tiden led,
om det gamla i Alsterns dal.
Och sitt sorgsna och sorlande svar han slår,
men så svagt som det blott vore drömt:
"Det är kastat för vind sedan tjugo år,
det är dött och begravet och glömt.
Där du kära gestalter och syner minns,
där står tomheten öde och kal,
och min eviga vaggsång är allt som finns
av det gamla i Alsterns dal."

Text: Gustaf Fröding


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar